2002 Romeo och Julia
Detta år var det så dags att i postmodern anda tolka fram den socialkonstruktivistiska diskursen i historien om ”Romeo och Julia”, vilken hade alla ingredienser man kan önska sig i genren: våld, död, kärlek, död, gondoler, död, lättklätt, död, starka känslor samt en skrälldus små kaniner (som slutat hoppa, för de har blivit mat). Detta var också vårt bidrag till Spex-SM i Örebro våren 2002 tillsammans med sju andra spex från hela Sverige. Ett evenemang som det var lika roligt att delta i som det gav, just det, röda siffror i bokslutet.
Shakespeares taffliga research när han skrev sin version av storyn avslöjades obarmhärtigt. Bland annat i det att historien snarare än i Verona, utspelade sig bland doger och gondoljärer i Venedig. Vidare visade det sig att Romeo och Julias familjer inte alls hade något emot att förenas i äktenskap – tvärtom! Däremot hade den lika självständiga som självmordsbenägna Julia, och Romeos minst lika viljestarka syster Francesca, en helt del att invända (om Romeos inställning till det hela brydde sig ingen om att fråga). Dogens onda son såg dock av politiska skäl helst att ungdomarna skulle knyta hymens band och för att avstyra tvångsäktenskap krävdes både hemliga agenter samt utbrott av pest och kärlek. Inget verkade dock kunna hindra att de unga tu till sist sökte döden, vilket Julia frustrerat väntat på hela spexet. Dock visade det sig vara svårare än vad Julia trott för dem att ta sig av daga, så Amor hann pricka dem med sina pilar, och den lyckliga tonårskärleken började spira. Kanonkul! Fast inte på ett bra sätt…